Syftet med denna studie är att undersöka förskollärare och barnskötares uppfattningar om betydelsen av Barngruppens storlek för den pedagogiska verksamheten i förskolan. Studien bygger på intervjuer av sju förskollärare och fem barnskötare i fem olika kommuner i Skåne. Teoretiskt utgår studien från ett sociokulturellt perspektiv, avsett att skapa en tydlig bild av hur förskollärare och barnskötare tänker kring arbetet i större barngrupper och hur barnen får möjlighet att utvecklas enskilt och i samspel med andra. Resultatet visar på att Barngruppens storlek inte är det enda som har betydelse i den pedagogiska verksamheten utan att det är flera bakomliggande faktorer som spelar roll i hur arbetet fungerar. Vidare visar också resultatet på att det inte har någon betydelse för vilken utbildning en person har vad gäller att kunna svara på frågor kring den pedagogiska verksamheten..

Syftet med studien är att beskriva hur förskollärare uppfattar att Barngruppens storlek och sammansättning har betydelse för planeringen och arbetet mot läroplansmålen i förskolans verksamhet. Centralt för syftet är att undersöka hur förskollärare uppfattar att relationerna inom gruppen påverkas av gruppens storlek samt hur samspelet mellan gruppstorlek och personaltäthet uppfattas. Studien kommer att bidra till att få en inblick i hur Barngruppens storlek och sammansättningar kan ha betydelse vid olika aktiviteter och förskollärarnas möjligheter att arbeta mot målen. Detta är intressant eftersom det kan ge kunskap om hur verksamheten kan planeras i relation till den befintliga barngruppen. Frågeställningarna som studien utgår från handlar om hur förskollärarna uppfattar att Barngruppens storlek har betydelse vid deras planering, för deras arbetssätt samt deras arbetsmiljö. Frågorna handlar också om hur förskollärarna uppfattar att gruppsammansättningen och storleken har betydelse för relationerna mellan barnen och mellan barn och vuxna.

I denna studie är syftet att ta reda på hur förskolepedagoger utformar innemiljön för lek, så attden blir en bra lärandemiljö oberoende av Barngruppens storlek. En kvalitativforskningsmetod har använts i form av enkäter med öppna frågor. Pedagoger på traditionellaförskolor samt ute-förskolor i södra Sverige har fått svara på enkäterna. Resultatet visar på attdet finns både möjligheter och hinder i pedagogernas arbete med att utforma en lärandemiljöutefter att Barngruppens storlek varierar. Det som framkommer i undersökningen är attpedagogernas åsikter varierar, samt bristen på tid till gemensamma djupgående reflektioner.Den slutsats som kan dras av undersökningen är att pedagogerna har en strävan i att fullföljasitt uppdrag utifrån förskolans styrdokument.

Syftet är att skapa en förståelse för hur förskollärare ser på det sociala mötets förutsättningar och  betydelse  i  förskolan.  En  kvalitativ  studie  har  gjorts  med  intervjuer  som  metod. Intervjuerna gjordes med förskollärare verksamma i förskolan med åldern 1-6 år. Resultatet i  studie  visar  på  förskollärares  liknande  uppfattningar  om  mötets  potentialer  och  den påverkan Barngruppens storlek har på detta möte. Enligt förskollärarna påverkas mötet av antalet barn inskrivna på förskolan men det är ändå förskollärarnas förhållningssätts som är viktigast. De diskuterar samhällets  ingång i en multimodal era och att resultatet av detta visar på betydelsen i det dagliga mötet för barns  sociala  utveckling.

Denna rapport är resultatet av en studie vars syfte var att beskriva förskollärares intentioner med barnens utomhusvistelse. Undersökningsmetoden är kvalitativa intervjuer med fem verksamma förskollärare. Resultatet redovisas i olika kategorier som framkom i databearbetningen av intervjuerna. Våra frågeställningar var vilka pedagogiska samt omsorgs intentioner förskollärare hade med barnens utomhusvistelse? I vår studie har vi kommit fram till att omsorg och pedagogiska intentioner går hand i hand och det är mycket tack vare att förskollärarnas intentioner med utomhusvistelsen precis som i all övrig verksamhet är fostrande.

Denna kvalitativa studies syfte är att ta reda på vad pedagoger i förskolan har för intentioner med regelbunden högläsning. Vi har undersökt hur förskollärarnas och barnens samspel tar sig uttryck vid denna företeelse, samt vilka faktorer som har betydelse då pedagogerna väljer litteratur till högläsningsstunden efter lunch i förskolan. I studien har två förskollärare observerats i samband med högläsningsstunden under vardera tre tillfällen. Därefter har de intervjuats om sina intentioner med denna företeelse. I vårt resultat har vi kommit fram till att avsikten med högläsningen i förskolan är främst vila och stimulering av barnens språkutveckling.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer förskollärare beskriver som centrala för kvalitén i förskolans pedagogiska arbete.Studiens empiri har samlats in genom fokusgrupper där sammanlagt åtta förskollärare deltagit. Resultatet visar att förskollärarna inte ser Barngruppens storlek som en isolerad faktor med vilken möjligheten att uppnå målen för verksamheten står eller faller. Istället ser de Barngruppens storlek som en av många faktorer som gemensamt bildar verksamheten, och det är hur förskollärarna tar sig an de olika faktorerna som avgör kvalitéten. Resultatet tar upp olika faktorer som förskollärarna anser påverkar verksamheten i förskolan, exempelvis organisation, miljö, förhållningssätt och balansgången mellan individen och gruppen.Vi tror att studien kan ge en djupare men samtidigt bredare förståelse för förskollärares uppfattningar kring verksamhetens kvalitét, och vad som påverkar den. Genom att visa på olika aspekter som påverkar kvalitéten i förskolan, och därmed också påverkar möjligheten att uppnå målen för verksamheten, tror vi det finns större möjligheter att förbättra verksamheten i stort..

This research is about six pedagogue´s and their reflections about the size of the children´s group in the preschools. Then I will discuss the pedagogue?s recommendation on the significance of the size of a children´s group learning and development and it´s practical significance for the preschool function. The pedagogue?s statements will be discussed in relation to The Swedish National Agency for Education (TSNAE) guidelines on group size.The theoretical framework of this essay will take an overview of the social cultural perspective, the group size and its significance for both the children´s learning and development, for interaction and communication and TSNAE advice and guidelines.

Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ metod undersöka hur barngruppsstorleken påverkar 10 förskollärares pedagogiska arbetsmiljö. Insamlingen av empirin gjordes med hjälp av intervjuer, vars resultat sedan sammanställdes och diskuterades. Där lyftes såväl avvikande som icke avvikande resultat fram. Barngruppernas storlek i förskolan är något som nyligen var aktuellt då skolverket i december 2013 gjorde en ny skriftlig utformning för barngruppsstorlekarna i förskolan. Resultatet av detta gjorde att man numer inte utgår efter ett bestämt antal barn per barngrupp, utan avdelningsvis ser till barnens behov och utifrån det bestämmer barngruppens optimala storlek.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken syn förskollärare och lärare i Sydafrika har på barngruppers storlek samt hur de anser att storleken på barngruppen kan påverka barn och elevers lärande. För att få farm ett resultat har intervjuer genomförts med fem pedagoger och en förskolechef som arbetar på förskolor och skolor i Sydafrika. Metoden som användes var en kvalitativ intervjumetod för att få reda på sydafrikanska pedagogers syn på stora barngrupper och lärande. Enligt resultatet är stora barngrupper något som ses som ett problem och det är de flesta intervjupersoner enade om. De påstår att de har för lite resurser, för lite utrymme och för lite med material till de stora barngrupperna.

SyfteSyftet med studien är att undersöka hur tre förskollärare i förskolan beskriver att stödet för barn med autism är utformat och organiserat. För att precisera syftet utgår studien från tre frågeställningar:? Hur beskriver förskollärarna att stödet kring barnet med autism ser ut? ? Hur beskriver förskollärarna det stöd de själva får kring barnet med autism? ? Hur beskriver förskollärarna samarbetet kring barnet med autism?Metod Studien baseras på kvalitativa intervjuer med tre förskollärare. För att finna svar på frågor angående förskollärarnas beskrivningar av hur stödet för barn med diagnos autism är utformat och organiserat har intervjuerna baserats på processfrågor. ResultatResultatet visar att gruppstorlek, en tydligt strukturerad och visualiserad verksamhet är viktiga delar i hur stödet är organiserat och utformat.

Uppsatsens syfte är att få en inblick över hur fritidspedagoger ser på och arbetar med fysisk aktivitet. Undersökningen gjordes genom en webb enkät. 163 yrkesverksamma fritidspedagoger besvarade enkäten. I bakgrunden belyses fritidshemmets framväxt, fritidspedagogens yrkesroll samt hur den fysiska aktiviteten påverkar barns hälsa och utveckling. Resultatet visade att majoriteten både anser att fysisk aktivitet hör till fritidshemmens ansvarsområde och att det är en viktig del i deras verksamhet.

Barn och trygghet i förskolan ? en studie om förskollärares uppfattningar om trygghet hos små barn i stora förskolegrupper.Syftet med undersökningen är att beskriva och synliggöra hur förskollärare resonerar kring små barn och trygghet i stora barngrupper i förskolan. Det har skett kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare på tre olika förskolor som alla har haft grupper som överstigit tjugo barn och i åldrarna ett till fem år. Resultatet visar att Barngruppens storlek har betydelse för de små barnens känsla av trygghet i förskolan och samarbetet med föräldrarna är betydelsefullt när det gäller barnens trygghet i förskolan.Antal sidor: 28Children and their secureness at preschool ? a study of preschool teachers? opinions about small children?s sense of security in large preschool groups..

Undersökningens syfte är att försöka fånga förskolans personals och lednings förståelse och uppfattning om vad kvalitet i förskolan är och vilka faktorer som indikerar att en förskola har god kvalitet. Syftet är även att se hur arbetet i förskolan ser ut när det gäller kvalitetsarbete och vad som skulle behöva utvecklas vidare.Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och en barnskötare verksamma i förskolor samt två rektorer. Resultatet som framkommit i undersökningen visar att de yttre förutsättningar som finns för förskolor, exempelvis lokalers utformning och Barngruppens storlek, inte har avgörande betydelse för hur god kvalitet en förskola har. Det som är mest avgörande för en förskolas kvalitet är vilka personer som arbetar där och vad de har för engagemang och kompetens för sitt arbete samt vilket förhållningssätt som personalen har mot barnen.Undersökningen avslutas med en diskussion där det presenteras förslag till fortsatt arbete med att förbättra förskolors kvalitet..

Vårt syfte med detta arbete är att ta reda på pedagogers syn på kvalitet i förskolan, hur pedagoger arbetar med kvalitetsarbete systematiskt samt vilka förutsättningar som finns. Undersökningen är gjord genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger som idag arbetar inom förskolan. Resultatet som framkommit i undersökningen visar att alla intervjuade pedagoger har en samsyn när det gäller vad begreppet kvalitet i förskolan står för och vi har mött åtta engagerade, duktiga och professionella pedagoger med stora hjärtan som gör allt för att försöka driva en god förskola med barnet i fokus. En viktig förutsättning för att uppnå god kvalitet är att det finns resurser i form av anpassad personaltäthet till Barngruppens storlek men också att tid finns avsatt för att utföra systematiskt kvalitetsarbete. Resultatet visar också att pedagogerna har full kunskap om hur arbetet bör göras för att kvalitetsarbeta systematiskt men att mycket fallerar på grund av förutsättningarna..